Antingen så händer allt, eller så händer inget. Antingen så måste man vänta, eller så får man bara inte alls. Kanske är man tvungen.. Om inte annat är det rena helvetet. Eller så lär man sig bara att det inte behöver vara nåt jä--- antingen eller hela tiden, för det finns alltid något man kan tänka på som gör det lite lättare. Det är ju trots allt tankarna på allt man har att göra som förstör och ger en hjärtfel.