Nu är det bara att vänta
Nu är äntligen alla ansökningshanlingar postade efter flera sena nätter då jag suttit och fyllt i papper, skrivit personligt brev och letat foton. Skönt! Nästa månad ska jag ta min andra hepatit B spruta och sen är jag nog färdig med fix på utbytesfronten för detta år. Först i vår/sommar kommer det nog börja hända grejer igen.
Så då är det bara fortsätta vänta och ta vara på tiden med alla här hemma i Sverige, baka julgodis och plugga matte & kemi! Ca 10 månader kvar ;P
Personliga brevet
Sen fattas bara rektorns underskrivt, 3 foton och lite smågrejer att fylla i och efter det ska jag skicka in allt!
Jag kommer missa er student kära vänner
1.5 år kvar för er, 2.5 år kvar för mig. Haha..
Ansökningshandligar och höstlov
Nu är det efterlängtade höstlovet äntligen här och jag ska försöka ta itu med alla ansökningshandlingspapper som slank ner i postlådan för ett par veckor sedan. Vill bli klar så fort som möjligt så att de kan skickas till USA någon gång! Hälften är nästan gjord nu tror jag. Tänkte börja skriva på mitt personliga brev idag och det ska bli superb ;) Det är ganska mycket som ska fixas faktiskt, men det är bara roligt!
Måste bla fixa ett nytt pass, gå på läkarundersökning, framkalla glada foton, fylla i en massa papper och grejer.
¨
Men nu ska jag ta mig en springtur, sen blir det matteplugg och efter det blir det USAfix! Ha det
Ska det va så ska det
Om 11 månader
Jag började i vilket fall följa utbytesstudenbloggar när jag gick i 8an/9an och har nog följt omkring 80 ungdomars äventyr. Det som gjorde att jag bestämde mig att jag ville åka "på riktigt" var Emilias blogg, som jag minns att jag läste från början till slut på juldagen 2008. Himla coolt att hon har varit tillbaka 5ggr efter sitt utbytesår efter att hon blev ihop med sin värdbror! Gå in och läs vettja :)
Antagningsbesked
När vi kom hem hade postbilen precis kommit och jag skyndade mig till lådan som alltid och där i låg det! Det efterlängtade brevet från YFU. Jag slet upp det och fick värsta glädjeruset! Trodde inte jag skulle bli så glad innan, då jag var 99% säker på att bli antagen, vilket typ alla blir. Undantagsvis om man har någon allvarlig sjukdom eller inte verkar motiverad till att åka kanske man blir nekad, men jag tycker jag visade ganska bra på intervjun att jag är redo!
Nu är jag taggad till tusen!